Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.

Läs mer om de cookies vi använder och hur du hanterar dem.

Visa webbversion
Meny
Hem - Renhållning - Slamtömning - Slangdragning vid slamtömning

Skärpt tillsyn av arbetsmiljön vid slamtömning

Slamtömning är ett tungt jobb - ofta mycket tyngre än arbetsmiljöreglerna för manuellt arbete tillåter. Arbetet med långa slangdragningar och lyft av tunga lock medför belastnings- och förslitningsskador på chaufförerna. Mätningar som Arbetsmiljöverket har gjort visar att slangen som dras på plan mark blir alltför tung redan efter 10 meter. Även många brunnslock går emot reglerna för tungt arbete. 

Arbetsmiljöverket gick ut redan 2010 med information till Sveriges alla kommuner om att arbetsmiljökraven vid slamtömning skulle skärpas. Skärpningen av tillsynen av arbetsmiljön medför att fr o m 1 januari 2015 kan VMKF Renhållning låta slamchauffören utföra de tunga slangdragningarna tillsammans med extra personal.

Slamtömning med lång slangdragning blir dyrare 1 januari 2015

Detta innebär att de fastighetsägare som har en avloppsanläggning som ligger så långt från bilens uppställningsplats att extra slang - utöver de 20 meter som bilen medför - måste användas vid slamtömning kommer att få en fördyrad slamtömning. På sikt kan en fastighetsägare tjäna på att själv köpa en slang eller gräva ned ett rörsystem mellan anläggningen och bilens uppställningsplats så att chauffören kan koppla ihop slangen med bilen. Läs mer om förslag på åtgärder här.

 

Tungt jobb vid slamtömningTunga brunnslock

Enligt Arbetsmiljöverkets regler får ett brunnslock väga max 40 kg om det ska dras åt sidan och max 15 kg om det ska lyftas.
Det ska också förses med handtag.

 

Sikt och framkomlighet

Platsen där slambilen stannar för att tömma måste vara trafiksäker. Chauffören får inte löpa risk att bli påkörd. Bilvä­gen till tömningsplatsen ska vara minst 3,5 m bred, ha minst 4,7 meter fri höjd och tåla tung trafik. Slambilen måste ha utrymme att vända och kunna komma till töm­ningsstället utan att be­höva backa annat än vid vändning.

 

 

 

 

Snabbfakta om

Våra medlemskommuner:

Västra Mälardalens kommunalförbund bildades 1 januari 2006. Medlemskommuner är Köping, Arboga och Kungsör.

Köping

Köping med sina 24700 invånare ligger vid Mälarens innersta vik.

Hamnen, shoppingcentren, den trevliga åpromenaden och de vackra sekelskifteshusen runt Stora torget ger Köping karaktären, inte stor - men stad.

Besök Köpings kommuns webbplats

Arboga

Arboga kommun, med ca 13 300 invånare, ligger mitt i västra Mälardalen. Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren och rakt genom stadskärnan flyter den vackra Arbogaån.

Arboga grundades under medeltiden och har haft stadsrättigheter sedan 1200-talet. Det är nära till fina miljöer och intressant historia. Från Mälardalen är det nära till Arboga.

Besök Arboga kommuns webbplats

Kungsör

Kungsör är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 8 200 invånare.

Huvudorten har ett högt läge med bebyggelse som sträcker sig ner mot Arbogaån och Mälaren.

I kommunen finns ytterligare en tätort, Valskog, och de båda kyrkbyarna i Torpa och Kungs Barkarö. Naturen är typisk för Mälardalen med hagar och bördig jordbruksmark.

Besök Kungsörs kommuns webbplats

Surahammar

Surahammar är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 9 950 invånare.

Surahammar är en tätort och centralort i Surahammars kommun. Den största privata arbetsgivaren på orten, ståltillverkaren Surahammars Bruks AB, har anor från 1500-talet.

Besök Surahammars kommuns webbplats