Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.

Läs mer om de cookies vi använder och hur du hanterar dem.

Visa webbversion
Meny
Hem - Renhållning - Farligt avfall - Lågenergilampor

Lågenergilampor ger miljövinst

Från och med september 2009 började användningen av glödlampor att fasas ut. Det blev då förbjudet att importera matta glödlampor och klara 100-wattslampor. Sedan kommer glödlamporna att fasas ut en efter en, med de svagaste 25-wattslamporna sist. Lampor under 15 watt kommer att finnas kvar.

Belysning står för nästan 25 % av hushållens elanvändning och glödlampor är en stor elslukare. Ett alternativ till glödlampan är lågenergilampan. Med lågenergilampor kan man spara ca 80 % energi jämfört med vanliga glödlampor.Lågenergilampa Livslängden är också ca 6-15 gånger längre hos lågenergilampor - det varierar dock mellan olika märken och modeller. Även om en lågenergilampa är dyrare i inköp än en vanlig glödlampa (vilket beror på att de är mer komplicerade att utveckla och tillverka än glödlampan) så blir det inte dyrare om man ser till lampans livslängd.

Kvicksilver

Lågenergilampor och lysrör innehåller kvicksilver. En lågenergilampa kan innehålla upp till 5 mg kvicksilver och ett lysrör kan innehålla upp till 10 mg. När de slutar fungera ska de lämnas till Återbruket i boxen märkt "Lågenergilampor". En del flerfamiljshus har insamling av lågenergilampor i separata kärl märkta "Lågenergilampor".

Lågenergilamporna minskar klimatpåverkan, trots kvicksilverinnehållet, genom att de förbrukar mindre elektricitet. Om elkonsumtionen minskar bidrar det faktiskt även till att minska kvicksilverutsläppet inom EU eftersom sådan stor del av elproduktionen i EU kommer från kolkraftverk. Vid förbränning av kol och olja frigörs kvicksilver och förgasas. I gasform kan ämnet stanna i atmosfären upp till ett år och under den tiden sprider vindarna kvicksilvret långa sträckor. Kvicksilvret kan lösas i molndroppar och följa med nederbörden till marken och hamna i sjöar och vattendrag.

 

 

 

Snabbfakta om

Våra medlemskommuner:

Västra Mälardalens kommunalförbund bildades 1 januari 2006. Medlemskommuner är Köping, Arboga och Kungsör.

Köping

Köping med sina 24700 invånare ligger vid Mälarens innersta vik.

Hamnen, shoppingcentren, den trevliga åpromenaden och de vackra sekelskifteshusen runt Stora torget ger Köping karaktären, inte stor - men stad.

Besök Köpings kommuns webbplats

Arboga

Arboga kommun, med ca 13 300 invånare, ligger mitt i västra Mälardalen. Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren och rakt genom stadskärnan flyter den vackra Arbogaån.

Arboga grundades under medeltiden och har haft stadsrättigheter sedan 1200-talet. Det är nära till fina miljöer och intressant historia. Från Mälardalen är det nära till Arboga.

Besök Arboga kommuns webbplats

Kungsör

Kungsör är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 8 200 invånare.

Huvudorten har ett högt läge med bebyggelse som sträcker sig ner mot Arbogaån och Mälaren.

I kommunen finns ytterligare en tätort, Valskog, och de båda kyrkbyarna i Torpa och Kungs Barkarö. Naturen är typisk för Mälardalen med hagar och bördig jordbruksmark.

Besök Kungsörs kommuns webbplats

Surahammar

Surahammar är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 9 950 invånare.

Surahammar är en tätort och centralort i Surahammars kommun. Den största privata arbetsgivaren på orten, ståltillverkaren Surahammars Bruks AB, har anor från 1500-talet.

Besök Surahammars kommuns webbplats