Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.

Läs mer om de cookies vi använder och hur du hanterar dem.

Visa webbversion
Meny
Hem - Renhållning - Ditt hushållsavfall - Bioavfall/Komposterbart avfall

Bioavfall och komposterbart avfall

I KAK-regionen får inget matavfall läggas bland det brännbara avfallet. De som bor i flerfamiljshus har separata behållare för bioavfall, där matavfallet ska läggas.
Villahushåll kan välja på att själv kompostera sitt matavfall hemma eller att få det hämtat. Om man vill hemkompostera måste man följa de regler som finns i kommunen för hemkompostering. Komposten måste vara skadedjurssäker och får inte medföra sanitär olägenhet för omgivningen, genom att lukta illa och dra till sig skadedjur.

Om man väljer att få sitt bioavfall hämtat så får man två kärl, ett grönt och ett brunt kärl. I det bruna kärlet, som är ventilerat, läggs enbart komposterbart avfall, bioavfall, och den vanliga soppåsen lägger man i det gröna sopkärlet. Villahushåll har hämtning av båda kärlen varannan vecka.

Bioavfall är
* Matrester (tillagade och råa)
av kött, fisk, grönsaker, frukt och ägg
* Mindre kött- och fiskben, fiskrens
* Frukt-, ägg- och grönsaksskal  
* Bröd, kex, kakor, bullar
* Kaffe- och tesump
* Kaffe- och tefilter
* Hushållspapper och servetter
* Glasspinnar och tandpetare
* Vissna blommor och krukväxter (även jord från omplantering och liknande)

Du får inte lägga snus, cigaretter, föremål av plast eller metall, blöjor, tamponger, bindor, kattsand eller dammsugarpåsar i bioavfallskärlet. Större köttben, avocado- och popcornskärnor kan läggas bland brännbart avfall.

Flaggning med kompostpåseBruna påsar

Innan avfallet läggs i det ventilerade kärlet ska det läggas i de bruna papperspåsar som VMKF tillhandahåller. Inga andra påsar får användas. När dina påsar börjar ta slut, får du nya av sopköraren om du sätter en tom kompostpåse under locket till det bruna sopkärlet.

Du som bor i flerfamiljshus får påsar av din fastighetsägare.

Bioavfallet körs till Växtkrafts biogasanläggning i Västerås. Där rötas det och blir till biogas som används som drivmedel till bl a bussar och sopbilar i Västerås.

Under 2014 hämtades 2448 ton bioavfall från hushållen i KAK.

 

Snabbfakta om

Våra medlemskommuner:

Västra Mälardalens kommunalförbund bildades 1 januari 2006. Medlemskommuner är Köping, Arboga och Kungsör.

Köping

Köping med sina 24700 invånare ligger vid Mälarens innersta vik.

Hamnen, shoppingcentren, den trevliga åpromenaden och de vackra sekelskifteshusen runt Stora torget ger Köping karaktären, inte stor - men stad.

Besök Köpings kommuns webbplats

Arboga

Arboga kommun, med ca 13 300 invånare, ligger mitt i västra Mälardalen. Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren och rakt genom stadskärnan flyter den vackra Arbogaån.

Arboga grundades under medeltiden och har haft stadsrättigheter sedan 1200-talet. Det är nära till fina miljöer och intressant historia. Från Mälardalen är det nära till Arboga.

Besök Arboga kommuns webbplats

Kungsör

Kungsör är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 8 200 invånare.

Huvudorten har ett högt läge med bebyggelse som sträcker sig ner mot Arbogaån och Mälaren.

I kommunen finns ytterligare en tätort, Valskog, och de båda kyrkbyarna i Torpa och Kungs Barkarö. Naturen är typisk för Mälardalen med hagar och bördig jordbruksmark.

Besök Kungsörs kommuns webbplats

Surahammar

Surahammar är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 9 950 invånare.

Surahammar är en tätort och centralort i Surahammars kommun. Den största privata arbetsgivaren på orten, ståltillverkaren Surahammars Bruks AB, har anor från 1500-talet.

Besök Surahammars kommuns webbplats