Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.

Läs mer om de cookies vi använder och hur du hanterar dem.

Visa webbversion
Meny
Hem - Renhållning - Återvinning - Vad händer med avfallet?

Vad händer med avfallet?

Hushållsavfall

Brännbart avfall - t ex blöjor, hygienartiklar, textilier, kuvert, dammsugarpåsar och plastföremål. Förbränns i Norsa förbränningsanläggning. Överskottsvärmen leds till fjärrvärmenätet.

Komposterbart avfall/bioavfall - t ex matrester, hushållpapper, växter, kaffesump. Rötas till biogas vid Växkrafts anläggning i Västerås. Biogasen används som miljövänligt bränsle till t ex bilar, bussar och sopbilar.

Deponirest - t ex trasigt porslin, gips, hushållsartiklar av glas, spegelglas, lerkrukor och säkringar. Deponeras på Gryta deponi i Västerås.

 

Förpackningar och tidningar

Tidningar/returpapper - t ex dags- och veckotidningar, reklamblad, anteckningspapper, ritpapper. Sorteras manuellt. De olika papperskvaliteterna går till tillverkning av nytt papper i olika kvaliteter.

Pappersförpackningar - t ex mjölktetror, mjölpåsar, vällingförpackningar och cornflakespaket. Går till tillverkning av bl a pappskikt på gipsskivor, papperssäckar eller nya kartonger.

Metallförpackningar - t ex konservburkar, kapsyler, lock, kaviartuber och aluminiumfolie. Sorteras maskinellt med hjälp av magneter, och separeras i olika materialslag. Stålplåt blir i smältverk motordelar och armeringsjärn. Aluminium materialåtervinns. Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst.

Plastförpackningar - t ex glassburkar, ketchup- och schampoflaskor (hårda plastförpackningar) eller plaspåsar, säckar och frigolit (mjuka plastförpackningar). Sorteras och säljs till återvinningsindustrin. Mjuka plaster blir till nya påsar och säckar eller kabelskydd. Hårda plaster blir nya förpackningar, pulkor, kompostbehållare, diskborstar m m.

Glasförpackningar - flaskor och burkar. Blir nytt glas, isolering eller blandas i betong. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst.

 

Återbruket (återvinningscentral)

Trä - t ex träpallar (inte tryckimpregnerat), plankor. Flisas och förbränns i förbränningsanläggningen.

Skrot och metall - t ex cyklar, gräsklippare utan olja, möbler av metall, bildelar, kastruller och stekpannor. Fragmenteras och återvinns. Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst.

Trädgårdsavfall. Flisas och förbränns i förbränningsanläggningen. Lämpligt material komposteras.

Matolja. Mindre mängder matolja (max 2 liter) kan lämnas. Den blir till biogas och biogödsel.

Elektronikavfall - t ex datorer, telefoner, hushållsapparater, TV och radio. Tas om hand av återvinningsföretag. Demonteras och materialåtervinns, miljöfarliga komponenter omhändertas av Sakab och går vidare till destruktion.

Kyl- och frysskåp. Skåpen töms på freon, ur isoleringen utvinns CFC och komporessoroljan töms. Det farliga avfallet tas om hand i speciella anläggningar, metall och plast återvinns.

Farligt avfall - t ex spillolja, färgrester, thinner, kemikalier, lim m m. Hämtas och sorteras. Olja skickas för upparbetning till eldningsolja. Färgrester och PCB-haltigt avfall skickas till destruktion.

Batterier. Småbatterierna sorteras. Miljöfarliga batterier tas om hand av Sakab. Nickel och kadmium återvinns. Material från bilbatterier återvinns och används till nya bilbatterier.

Brännbart avfall - t ex pulkor, madrasser, plaststolar, dynor av textil, mindre möbler. Sorteras och förbränns sedan i förbränningsanläggningen.

Deponirest - t ex mindre betongklumpar, porslin, keramik, isolering, gipsskivor. Deponeras på Gryta deponi i Västerås.

Återanvändning. Insamling av föremål för välgörande ändamål. Hela och rena möbler, kläder, husgeråd, leksaker mm kan lämnas i en särskild container och säljas för välgörande ändamål.

 

 

 

 

Snabbfakta om

Våra medlemskommuner:

Västra Mälardalens kommunalförbund bildades 1 januari 2006. Medlemskommuner är Köping, Arboga och Kungsör.

Köping

Köping med sina 24700 invånare ligger vid Mälarens innersta vik.

Hamnen, shoppingcentren, den trevliga åpromenaden och de vackra sekelskifteshusen runt Stora torget ger Köping karaktären, inte stor - men stad.

Besök Köpings kommuns webbplats

Arboga

Arboga kommun, med ca 13 300 invånare, ligger mitt i västra Mälardalen. Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren och rakt genom stadskärnan flyter den vackra Arbogaån.

Arboga grundades under medeltiden och har haft stadsrättigheter sedan 1200-talet. Det är nära till fina miljöer och intressant historia. Från Mälardalen är det nära till Arboga.

Besök Arboga kommuns webbplats

Kungsör

Kungsör är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 8 200 invånare.

Huvudorten har ett högt läge med bebyggelse som sträcker sig ner mot Arbogaån och Mälaren.

I kommunen finns ytterligare en tätort, Valskog, och de båda kyrkbyarna i Torpa och Kungs Barkarö. Naturen är typisk för Mälardalen med hagar och bördig jordbruksmark.

Besök Kungsörs kommuns webbplats

Surahammar

Surahammar är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 9 950 invånare.

Surahammar är en tätort och centralort i Surahammars kommun. Den största privata arbetsgivaren på orten, ståltillverkaren Surahammars Bruks AB, har anor från 1500-talet.

Besök Surahammars kommuns webbplats